Jag både hatar och älskar kvällar. När man sitter på sitt rum och klockan börjar närma sig tolvslaget, det är då man tänker som mest och bäst. Men jag vet inte om jag tycker det är positivt eller negativt. Man börjar stressa upp sig, tänker på allting som kan vara fel och kommer gå fel, framtiden och andra viktiga saker. Och för det mesta blir jag rädd av alla ovanstående saker. Jag vill inte veta någonting om framtiden, jag bara vill inte. En känsla som jag alltid får när jag ska gå och lägga mig är att någonting är fel på mig, att min lilla förkylning kan vara kopplat till något större problem som kommer ge stora konsekvenser, eller att det går en sjukdom i familjen och jag har fått den. Bara sånna tankar får jag. men på morgonen är de som bortblåsta. Konstigt.

Men kvällar kan också vara bra. Man får tid att tänka över saker om man har ett svårt val att fatta eller planering av något. Det jag tycker om att planera på kvällarna är outfits. Vad ska jag ha på mig dagen därpå ? Matchar den kjolen med den toppen? osv. Där får jag de mesta av min inspiration.

Nu sitter jag iallafall med en kopp the och en rejäl förkylning. Härligt. Har just tvingat i mig ett glas av den vidrigaste sörjan i världshistorien, men det ska tydligen hjälpa så man får bita ihop. Har också läst lite spanska till provet imorgon men det är det ända ämnet jag inte orkar lägga nån krut på. Alla andra ska jag satsa på men spanska, screw you!